Äggdonationer omfattas av samma regler som all annan sjukvård och kostnaderna täcks därför av den allmänna sjukförsäkringen. Det mottagande paret betalar vanlig patientavgift för behandlingen.
Lagar, föreskrifter och allmänna råd
- Äggdonation får bara genomföras vid offentligt finansierade universitetssjukhus.
- Kvinnans sambo eller make, vars spermier befruktat ägget, måste samtycka till insättningen och räknas sedan som barnets far.
- Både ägg och spermier får inte komma från utomstående, det vill säga ett donerat ägg får enbart befruktas med sperma från den barnlösa kvinnans make eller sambo.
- Både donator och mottagarpar måste testas för hiv, HTLV I, HTLV II, hepatit B och C samt syfilis.
- Endast ett befruktat ägg får sättas in i kvinnans livmoder, i undantagsfall två.
- Äggdonatorn måste vara myndig och ha gett sitt skriftliga samtycke. Samtycket ska kunna återkallas fram till befruktningen.
- Kvinnan som donerar ägg får inte betalt, däremot kan hon få ersättning för utlägg och inkomstbortfall i samband med donationen.
- Kvinnan som föder barnet räknas som dess mamma, inte äggdonatorn.
- Barnet har rätt att vid mogen ålder få reda på vem donatorn är, men ingen är skyldig att berätta det för barnet. Donatorns namn lagras i en speciell journal i 70 år.
- En kvinna som donerar får inte ge upphov till fler än sex barn. Äggen får användas till fler än en kvinna.
- Befruktade ägg får frysas ner och sparas i fem år för att paret ska kunna skaffa syskon till barnet.





