Untitled Document
  • Första svenskorna har fått en ny livmoder

    En forskargrupp i Göteborg har utfört Sveriges två första – och världens tredje och fjärde – livmodertransplantationer. Om fem år kan metoden finnas brett tillgänglig. Den innebär ännu ett genombrott för fertilitetsvården.

    Sara föddes med missbildningen MRKH, vilket innebär att hon helt saknade livmoder. Maria tvingades operera bort sin livmoder för ett antal år sedan på grund av livmoderhalscancer. Båda hade mer eller mindre accepterat att de inte skulle kunna föda egna barn. Men nu har de fått en ny chans – de ingår i ett svenskt forskningsprojekt och i september fick de varsin livmoder inopererad. Livmodern kom i båda fallen från deras mammor.

    – För kvinnor som saknar livmoder har det i princip bara funnits två alternativ tidigare, adoption eller surrogatmödraskap, säger Mats Brännströ, professor i obstetrik och gynekologi, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och initiativtagare till forskningsprojektet, som har som mål att kvinnorna ska kunna bli gravida och föda barn.

    Idén till projektet föddes i slutet av 1990-talet. Då träffade Mats Brännström en patient – en ung kvinna som hade haft livmoderhalscancer – som frågade honom om det inte gick att transplantera in en ny livmoder. Frågan satte igång tankeverksamheten hos Mats Brännström.

    – Jag kunde inte se någon anledning till att det inte skulle gå, säger han.

    Mammans livmoder
    Sedan dess har han och hans forskargrupp gjort mängder med studier och försök på möss, råttor, får och apor. Nu under hösten 2012, efter noggranna förberedelser, opereras de första svenska patienterna – tio kvinnor mellan 25 och 38 år. De flesta av dem kommer att få sin mammas livmoder inopererad, men några av dem har frågat en väninna eller en moster.

    – Helst vill vi använda mammans livmoder. Då vet vi att den har fungerat vid en tidigare graviditet. Patienten och mamman har också till hälften gemensam genuppsättning vilket minskar risken för avstötning. Vi har fått mycket internationell uppmärksamhet just för att vi använder mammans livmoder. Medicinskt är det inget konstigt, men känslomässigt är det förstås lite speciellt att få den livmoder man själv har legat i, säger han.

    Parallella läkarteam
    Operationerna utförs på operationsavdelningen på kvinnokliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, under helger då avdelningen normalt är stängd. Detta för att inte stjäla resurser från den vanliga verksamheten. Patienterna har först fått genomgå en eller två IVF-behandlingar så att det finns runt tio nedfrysta embryon innan operationen.

    Två internationella läkarteam opererar sedan parallellt. Ett team opererar ut livmodern på donatorn. Operationen görs på ett lite annorlunda sätt än normalt när man opererar bort livmodern på en patient. Det är viktigt att också få med en bit av blodkärlen, så att man kan fästa livmodern på sin nya plats.

    Ett annat läkarteam opererar sedan in livmodern i patienten och kopplar ihop blodkärlen med patientens kärl. Patienten får också påbörja immunsupprimerande behandling för att förhindra avstötning.

    För de två första patienterna Sara och Maria gick operationerna bra. Men det är först 2014 man kan säga om hela behandlingen lyckades. Nu ska de först äta immunsupprimerande medicin i ett år. Under den tiden kommer de att gå på regelbundna kontroller för att se att livmodern inte stöts bort. Nästa höst får de prova att bli gravida, genom att sätta in ett av sina nedfrysta embryon.

    – I våra försök på djur har det gått jättebra och jag ser ingen anledning att de inte skulle göra det även på människor. Förutsättningarna för att graviditeterna ska gå bra är stora. Om allt går som det ska tror jag att behandlingen kan finnas tillgänglig om runt fem år, säger Mats Brännström.

    Sara och Maria kan dock inte bli gravida på naturlig väg, eftersom läkarna inte har återskapat äggledarna. Det är visserligen möjligt att göra även det, men det ger en ökad risk för utomkvedshavandeskap.

    – Det är något vi vill undvika, säger Mats Brännström.

    Undvika risker
    Även under graviditeterna kommer Sara och Maria att följas noga. Hos njurtransplanterade patienter har man sett en något ökad risk för graviditetskomplikationer som havandeskapsförgiftning och för tidig födsel, men det beror sannolikt på njursjukdomen snarare än på transplantationen och den immunsupprimerande behandlingen, enligt Mats Brännström.

    Efter en eller två graviditeter kommer livmödrarna att opereras ut igen och den immunsupprimerande behandlingen tas bort.

    – De risker som finns med immunsupprimerande behandling är framför allt långsiktiga och dem undviker man på detta sätt, säger Mats Brännström.

    Tidigare transplantationer
    Två livmodertransplantationer har redan utförts i världen – en i Saudiarabien år 2000 och en i Turkiet 2011. Den i Saudiarabien ledde aldrig till någon graviditet, eftersom kvinnan drabbades av livmoderframfall efter tre månader. Ingreppet gjordes också mer eller mindre utan kontroll och efteråt införde Saudiarabien ett nytt regelverk så att det numera krävs myndighetstillstånd för att introducera nya operationer av denna typ.

    Den i Turkiet utfördes av en turkisk plastikkirurg som följt Mats Brännströms forskning noga. Kvinnan, en 21-årig turkiska med MRKH, mår idag utmärkt och sätter under hösten 2012 in sitt första embryo.

    – Det har gått väldigt bra för henne, vilket förstås känns positivt. Dock tycker jag att kirurgen tog en alldeles för stor risk som opererade utan mer noggranna förberedelser. Varje operation är ett hantverk som man lär sig genom att öva, öva och öva. I vårt projekt har vi varit noggranna med att göra allt i rätt ordning och på ett forskningsmässigt sätt, säger Mats Brännström.

    Fertilitetsvården har gjort stora framsteg de senaste decennierna. Genom utvecklingen av IVF och ICSI kan läkarna idag hjälpa de flesta barnlösa par där kvinnan inte hunnit bli för gammal. Kvinnor som inte hittat rätt partner i tid kan också frysa in sina ägg och använda dem senare i livet, något vi berättat om tidigare här på Villhabarn.se.

    Men ett problem har hittills varit olösligt – infertilitet som beror på avsaknad av eller skador på livmodern. Mellan 2000 och 3000 svenska kvinnor beräknas idag vara infertila på grund av livmoderfaktorer. De flesta av dem lider av svårbehandlade muskelknutor, myom, på livmodern. En annan grupp är de som liksom Sara fötts med MRKH och helt saknar livmoder. Deras äggstockar är dock intakta. I Sverige föds runt 15 kvinnor om året med MRKH.

    En tredje grupp som kan bli aktuella för transplantation är unga kvinnor som haft livmoderhalscancer och tvingats operera bort livmodern.

    Argument för transplantation
    Kritiska röster har höjts mot metoden eftersom den innebär att man lägger sjukvårdsresurser på att transplantera ett organ som inte är livsnödvändigt. Men Mats Brännström tycker inte att det argumentet håller.

    – Barn är en central del av livet och infertilitet är klassat som en sjukdom. Vi behandlar det på andra sätt, varför skulle vi då inte göra detta när det nu blir möjligt? Kritikerna har också hävdat att det är en väldigt kostsam metod, men enligt våra beräkningar är den inte så dyr. Idag görs många transplantationer som inte är livsnödvändiga, till exempel av händer, ben, ansikten och bukspottskörtlar, säger han.

    Fram tills idag har många kvinnor som saknar livmoder valt surrogatmödraskap. I Norge uppskattar man att mellan 100 och 200 kvinnor per år anlitar surrogatkvinnor, framför allt i USA och Indien. I Sverige finns ännu inga sådana siffror, men med tanke på att Sveriges befolkning är dubbelt så stor som Norges borde siffran ligga på ungefär det dubbla. Och surrogatmödraskap är betydligt mer etiskt problematiskt, enligt Mats Brännström.

    – Särskilt på det sätt som det praktiseras i Indien, där man faktiskt köper en kvinnas kropp i nio månader. En graviditet är alltid förenad med risker och om man vill bli mamma kanske man om det är möjligt ska ta de riskerna själv. Skulle vi tillåta altruistiskt surrogatmödraskap i Sverige vore det en annan sak, men dit tror jag vi har en lång väg kvar, säger han.

    Fotnot: Sara och Maria heter egentligen något annat.

    Mer information finns på: www.uterustransplantation.se

    Ny livmoder genom unik transplantation
    Sveriges Radio Nyheter/Ekot 18 september 2012

    Gomorron Sverige- Världens första livmodertransplantation

    SVT Play Livmodertransplantation 19 september 2012