Untitled Document
  • Fråga doktorn

    Mats WiklandMats Wikland, docent Fertilitetscentrum, Carlanderska sjukhemmet i Göteborg
    Frågor besvarade hösten 2002:

    Fråga 1: Vi är oförklarligt barnlösa. Jag har menscykler på mellan 30 och 35 dagar. Ägglossning brukar infalla på dag 18-21. När jag haft ägglossning tar det bara ca 9-11 dagar innan jag får blodaktiga flytningar. Så kan det hålla på 1-7 dagar innan den stora blödningen kommer. Är det inte för kort tid mellan ägglossning och mens för att jag ska hinna bli gravid eller spelar det ingen roll? Är det det som kallas för lutealfas?

    Svar: Ja, lutealfasen är den period av menstruationscykeln som är från ägglossningen till menstruationsblödningens första dag. Denna period är mycket konstant och är oftast ca 14 dagar. Man räknar då fram till den dagen det börjar blöda ordentligt. Visst finns det en viss variation. Det är inte för kort tid att bli gravid på den tid du anger i frågan. Kvinnor kan ha fel i lutealfasen. Detta kan korrigeras med medicin.

    Fråga 2: Efter fyra års försök, Vi har en pojke, född 99, en dödfödd pojke i vecka 36 år 2000 och i år hade jag ett missfall i vecka 6. Inga fel har hittats på mig eller min partner. Hormoner, ägglossning, sekret och spermier är fullt normala. Nästa steg är röntgen för att kolla framkomligheten i äggledarna eller titthålskirurgi. Hur går dessa två undersökningar till? Och är det verkligen motiverat eftersom jag trots allt blivit gravid tre gånger?

    Svar: Undersökningen går till så att ett speciellt instrument fästes vid livmoderhalsen. Via detta instrument sprutas en röntgentät vätska (kontrast) upp i livmodern och om äggledarna är öppna så rinner vätskan ut via äggledarna i bukhålan. Samtidigt tas några röntgenbilder, man kan då genom att studera dessa röntgenbilder se att livmoder och äggledare ser normala ut.

    Du har bevisligen blivit gravid tre gånger och dessutom relativt nyligen. Såvida det inte finns någon misstanke om äggledarinfektion eller annan infektion i buken efter den senaste graviditeten så kan jag baserat på de uppgifter som lämnats inte se något skäl till att undersöka äggledarna eller livmodern med röntgen.

    Fråga 3: Jag är en kvinna på 44 år, gift, har inga barn. Min man är steril och vi har därför åkt till en klinik i Finland för att genomgå insemination med donerad sperma. Vi gjorde insemination åtta gånger men jag blev inte med barn. Läkarna konstaterade att allt fungerade som det skulle då det gällde mig.

    Under en tid separerade jag och min man. Jag träffade en kille utomlands och blev gravid, men det blev ett utomkvädeshavandeskap. Vänstra äggledaren har jag inte kvar efter operationen som gjordes då. Vi fortsatte att försöka få barn efter det men det blev inte så. Förhållandet tog slut. Min man och jag vill fortsätta att försöka bli föräldrar. Vad finns det för möjligheter för oss att genomgå äggdonation kombinerat med spermiedonation.

    Kan detta genomföras i Sverige eller måste vi åka utomlands? Var gör man det och vad skulle det kosta?

    Svar: Äggdonation kombinerat med spermiedonation kan för närvarande inte göras i Sverige. Det har enligt lag blivit tillåtet men det finns ingen klinik som ännu kommit igång med det. Realistiskt är nog inte verksamheten igång förrän i mitten på nästa år.
    Kan göras i Finland, England, Belgien. Kostnaderna för en behandling hamnar på mellan 40 och 60 000 kr beroende på om man även inkluderar resor och uppehälle eller ej.

    Fråga 4: Jag har gjort en kontraströntgen av äggledarna och då gick det bara att få fram vätska genom den ena. Står nu på kö för titthålsoperation. Jag undrar hur mycket svårare det är att bli gravid om bara en äggledare fungerar. Jag tycker att det borde halvera möjligheten. Det ansåg inte läkaren utan det lät som att det inte var något större problem. Är det så? Borde inte möjligheten halveras?

    Svar: Om en äggledare är skadad, helt avstängd eller saknas så minskar sannolikt fruktsamheten mycket lite. Detta beror på att ägglossningen kan ske från en sida i flera månader i rad. Vidare kan en äggledare plocka upp ett ägg som ägglossat från motsatta sidans äggstock.

    Fråga 5: Förra veckan fick jag mitt andra missfall. Jag känner mig så fruktansvärt ledsen och rädd för att det skal vara något fel på mig. Jag har blodgrupp A rh - kan det ha med saken att göra?

    Svar: Blodgrupp rh- är ej orsak till missfall. Missfall är tyvärr mycket vanligt. Så vanligt att man ej börjar någon utredning förrän en kvinna har haft tre på varandra följande missfall.

    Fråga 6: Jag har en dotter på snart fyra år, det tog cirka sex år för oss att få henne. Jag har haft ett flertal missfall. En del slutade med skrapning och de som skedde tidigt i graviditeten gjorde man inget åt. Eftersom jag hade svårt att bli gravid och när jag väl blev gravid så slutade det med missfall så rekommenderade min läkare mig hormonsprutor som stimulerar "Gula kroppen" för att undvika missfall - det ledde till att vi nu har vår dotter! Nu undrar jag hur ska jag göra om jag blir gravid igen, ska jag be och få dessa sprutor igen för att undvika missfall?

    Svar: Man bör kontrollera lutealfasen (den period av menstruationscykeln som är från ägglossningen till menstruationsblödningens första dag) genom att mäta koncentrationen av hormonet progesteron i blodet ca 8-10 dagar efter ägglossning. Man bör således tala med sin gynekolog och få detta utrett.

    "Gula kroppen" eller "gulekroppen" är den körtel som bildas av äggblåsan efter att ägget kommit ut. Här bildas hormonet progesteron som stimulerar livmoderslemhinnan att bli mottaglig för ägget och möjligöra att ägget kan inplantera i slemhinnan i livmodern. Det är mycket ovanligt att gulekroppen producerar för lite progesteron. D v s innan man tar extra progesteron i form av injektioner eller piller som förs upp i slidan ska man i blodet alldeles efter ägglossning kontrollera om nivåerna av progesteron är för låga. Detta görs således genom att ta ett blodprov ca en vecka efter ägglossning.

    Fråga 7: Ägglossning. Jag har inte, eller märker i alla fall inte om jag har, det där speciella sekretet som ska förekomma vid ägglossning. Hur stor betydelse har detta och kan jag göra något åt det?

    Svar: Förändringar i sekretet från livmoderhalsen kan vara svårt att bedöma själv. Man ska ej fästa stor betydelse vid detta. Bästa sättet att avgöra om ägglossning sker är med så kallade ägglossningsstickor.

    Fråga 8: Vilka krav kan jag ställa på läkaren som behandlar mig. Jag tycker att det har varit väldigt tunt med undersökningar innan jag fick min första behandling, (Pergotime). Jag tycker inte att det finns något som säger att det är just det som ska hjälpa, eller där problemet sitter. Dessutom har min behandling börjat långt innan min man ens gjort sitt test. Vi har försökt att få barn länge, men allt som har hänt är ett tidigt missfall. Eftersom jag hade detta tidiga missfall sa läkaren att i princip fungerar det, alltså kan han inte göra mycket. Men jag tycker det måste finnas mer att undersöka.

    Svar: Av den information som ges i frågan så bör en fullständig utredning göras snarast.

    Fråga 9: Jag och min man genomför just nu vårt första IVF-försök. Jag ska strax börja med sprutor. I vårt sexliv är fisting en del (där min man för in handen i min slida) och nu undrar jag om det är olämpligt under IVF-behandlingen och senare om vi skulle bli med barn. Jag vågar inte fråga på min IVF-klinik.

    Svar: Sannolikt inte lämpligt under och efter att ägguttag skett och de närmaste 2 veckorna efter att ägg återförts till livmodern.

    Fråga 10: Min make och jag har försökt bli med barn ett tag. Vid tre tillfällen det senaste halvåret har jag fått graviditetstecken - extremt svullna bröst, illamående, trötthet - ganska tidigt efter ägglossning. Men vid alla tre tillfällena har menstruationen kommit två veckor senare eller, som i det senaste fallet, två-tre dagar efter den dag den skulle ha kommit. Är det riktigt att man kan ha graviditetskänningar så tidigt?

    Svar: Ja, "graviditetskänningar" kan kvinnor nog ha mycket tidigt. Vad nu dessa symtom orsakas av vet man inte. För att verkligen konstatera om man är gravid kan man om menstruationen går över någon dag kontakta sin gynekolog och be att han eller hon tar ett graviditetstest i blodet. Om detta är positivt och man sedan får en blödning så är det således ett mycket tidigt missfall vilket inte är ovanligt men om det förkommer upprepade gånger så bör en närmare utredning göras.

    Fråga 11: Jag är en kvinna på 44 år. Ibland tycker jag att inställningen i Sverige till kvinnor i min ålder är lite väl njugg. Har alldeles nyss kommit hem från IVF-försök nummer två på Cypern (gjorde det första i juni). Mina LH- och FSH-värden är normala, d v s samma som för en kvinna i trettioårsåldern. Vid IVF-behandligen i juni producerade jag sex ägg, som resulterade i fem embryon. Denna gång producerade jag 12 ägg, varav nio stycken befruktades och utvecklades till fina embryon (perfekta enligt läkarna). Läkarna säger att allt ser jättebra ut, inklusive livmoderslemhinna. Båda gångerna har jag endast stimulerats i naturlig cykel, utan föregående sprejning. Om det inte lyckas denna gång heller, är jag fast besluten att göra fortsatta IVF-försök så länge som min kropp inte visar några tecken på klimakterium.

    Jag känner mig inte heller gammal. Jag tycker att man glömmer att för bara cirka två generationer sedan (d v s innan preventivmedlen fanns) var det ganska vanligt att föda barn efter 40, alltså alls inget nytt! Detta har jag själv kunnat konstatera vid släktforskning. De flesta i min släkt fick sista barnet vid 40-42, men en hel del vid 45-46 års ålder. Har man glömt detta idag, när det talas så mycket om "gamla" mammor? Då ska man också betänka i hur mycket bättre form dagens 40-åringar är jämfört med tidigare generationer.

    Jag vill ställa följande frågor:
    11 a) Vad tycker ni om kvinnans ålder vid IVF? Borde det inte vara lite mer flexibelt, så att man tar hänsyn till den enskilda individens förutsättningar, hormonvärden och dylikt?
    11 b) Är det korrekt att det är svårare för en äldre kvinna att bli gravid första gången, jämfört med om jag fött ett barn någon gång tidigare i livet? Om det är så, vad beror det i så fall på?

    Svar, fråga 11 a: När det gäller kvinnans ålder vid IVF så styrs rekommendationen av att man bör ha minst tio procents chans att uppnå en graviditet som leder till att man får barn. Efter 40 års ålder så har all tillgänglig statistik visat att chansen är mindre än tio procent. Visst blir kvinnor gravida efter 40 år men chansen är liten även utan IVF. Visst finns det undantag. Men ska man rekommendera ett par att göra en kostsam behandling som även är fysiskt och psykiskt jobbig att göra så måste man få riktig information om vilken chans man har att lyckas. Det finns ej heller några hormoner eller andra tester man kan göra som säger vilka chanser man har att lyckas med IVF. Ej heller antal ägg man får ut vid en IVF behandling. Antalet ägg kan ge en viss information men absolut inte samma information som hos en yngre kvinna. Det enda sättet att avgöra kvaliteten på kvinnas ägg är att göra en undersökning av det genetiska materialet i ett ägg. Studier där detta gjorts visar att ju närmare kvinnan kommer 40 årsåldern ju sämre är det genetiska materialet.

    Svar, fråga 11 b: Det är inte svårare för en äldre kvinna att bli gravid första gången vare sig hon varit gravid tidigare eller ej.